söndag 9 november 2014

Bara för det är gammalt behöver det inte vara skräp!

Eller har DU en annan åsikt?

Nå men nu blev historien därför såhär!

1970 beslöt jag att skaffa en systemkamera. Anledningen var att jag redan hade ödelagt ett par kameror och var ganska övertygat om att en splajs ny av bättre kvalitet skulle vara längre.
Det gjorde de också! den hänge med upp till ki början på 2000talet när elektroniken började klabba och slutligen gav den ene spolen i slutarsystemet upp.
Min gamla YASHICA TL elektro X finns kvar incl alla lösa objektiv mv.

För ett tag sedan köpte jag en Canaon 1200d efter lite fuskande åt olika håll.
Jag har under den senaste 10 års perioden köpt lite begagnat och levt med det - i huvudsak Yashica och Contax.


Nå det korta och det långa hade jag den gamla Yashica i hand och med tanke på allt snack om att filma med dom gamla objektiv mv mv, fick jag för mig att den "gamla" skulle testas igen.
Jag kunde snabb konstatera att smörjan hade stelnat! Men sådant finns det bot för. I veckan kom verktygen fram och syndaren blev gjort kampklar och ses här.
För all det i s/v men det gör väl inget?



Att hitta ett objekt att fotta var enkelt! Hustrun har en novemberkaktus som blommar för brinnande livet.
Blända 1.7 gav detta resultat.



Kort omfång i skärpan och vältecknad tycker jag. Bukeh? Nja - knappast men det ska väl bli en fortsättning!

torsdag 6 november 2014


Exakta Varex IIb.

En sådan köpte jag för ett tag sedan. Kommer egentligen inte i håg varför men på något kände jag ”att en sådan måste jag äga”! Vid ungefär samma tidpunkt köpte en Exa och en VP men det tar vi en annan gång!
Nu är det Varex som gäller. Den ser ut såhär.






Den ser för sin ålder helt OK ut men visst den är sliten om inget annat så i bajonetten.

En annan detalj är objektivet. Soligor är väl inget att lyfta på ögonbrynen över men jag har då aldrig sett ett sådant med f= 25 mm. Men det kan naturligtvis vara ett tryckfel. En mm hit eller dit ska väl inte ställa till större oväsen.
Vad som överraskade mig var infästningen i kamerahuset. Titta själva!





Och för att göra det hela lite tydligare!



Det var en variant jag aldrig skådat förut. Men ingen ska påstå att systemet med adapter är något nytt!
Att det har fungerat är jag övertygat om.
Nu är det så frågan om det är en hyllvärmare jag köpt eller ?????
Tiderna verkar fungera och det är ju ett tecken så bra som något, så nu är det upp till mig att testa kameran och min nyfikenhet sträcker sig även till objektivet.
Nu har det regnat i tre dagar så lusten finns men olusten med vädret gör att det får vänta.
Jag får väl återkomma.

söndag 26 oktober 2014


Homo sapiens och den övriga familj

Vetenskapen har länge och väl försökt att ta reda på var HS kommer ifrån. Vägen har varit båda lång och fylld med gropar och tväre kast.

Numera är man ganska så säker på att vaggan stod i Afrikas sydöstra del för ca 225.000 år sedan.

Vidare har man klarlagt att en grupp på en tusind stycks fann det för gott att ge sig av från hemområdet. Varför är det ingen som vet men att det var enbart reslust har jag svårt att tro.
Kanske var det grannsämjan som tröt – varför får vi nog aldrig att vete och det spelar kanske inte så stor roll. Resrutten var inte så mycket att kivas om. Mot öst var det Indiska oceanen. Syd höll samma kvalitet. Väst var det mest öken. M a o resrutten kunde inte bli annat än Norr.

Att resan inte var avklarat på en vecka är också ganska klar. Där är långt från Afrikas sydliga områden till Nilens utlopp i Medelhavet! Det är väl inte för mycket att tro på en restid på säg 1000 år.
Sedan var det hyfsat enkelt att invadera det Euroasiska kontinent. Och i övrigt att bre ut sig.

Det fanns dock ett litet ”aber”.
I området fanns redan en annan art av Homosläktet (Homo Neandertalensis) som sedan länge hade använt sig av området och gjort bra i från sig.
Att det inte har varit konfliktfritt är jag säker på! HS har med stor sannolikhet använt sig av sin inneboende konfliktlösningsförmåga dvs rå våld.
Att det även har varit med sympati och kärlek med i leken verkar vara väl så trevligt och resultatet syns i våra gener än i dag – ett par tre % är ganska vanligt för dom som bor norr och öster om Medelhavet.

Hela denna utveckling av HS dom senaste ca 225.000 år finner jag logik och väl dokumenterat.
Vad jag saknar är Homo Neandertalensis bakgrund! Den är för mig lika betydelsefull!
Med tanke på hur lätt det var för HS och HN att få avkomma finner jag det logisk att dom måste vara av mycket närstående släkt! Kanske till och med samma – men med dom skillnader i utvecklingen som 500.000 år gör.

Detta behövs utvecklas.
Vad jag har förstått har en stor del av utvecklingen av Homosläktet skett i den östra delen av Afrika.
Den typ som in sin tur gav HS en fungerande utveckling måste även ha existerat i tidsintervallet omkring 800.000 år för vår tidräkning och då i sakens natur också omkring HN uppkomst! Är det då helt omöjligt att HN har gjort det som HS gjorde ca 500.000 år senare?

Det ger i alla fall mig en ide om att dessa två Homotyper inte är olika arter på stamträdet men egentligen samma typ men med en fasförskjutning om ca ½ miljon år.
Även HS har under dom senaste 200.000 år ändrat sig i flera avseende – vad kommer dom nästa 300.000 år att göra åt detta djurslag. Den som lever får kanske se! Om vi nu lever så länge, vilket jag betvivlar.

fredag 24 oktober 2014

Skogen ocg politiken därikring!


Har åter förvånats över hur man behandlar den resurs som "man är så stolt över"!?

Jag har än en gång besökt Norrland. Vilket jag har gjort årligen i 25 år
Det är nu ca 40 år sedan jag så den landsända första gång.
Då var det skog, skog, och åter skog!
Så är inte fallet numera.
Nu är det hyggen, föryngringsytor eller vad som är modernt att kalla dessa enorma områden av kalhyggen.

En sak förvånar mig.
Hur kan så kallade ansvarsfulla skogsbolag - som yttermera påstår att dom är certifierade, åstadkomma sådana "katastrofer"? Det måste vara certifieringen som är felaktig?
Den absoluta största marodör i området Norra Jämtland är SCA. Man skryter med att vara ansvarstagande men vem man tar ansvar för framgår inte.
Skulle det vara aktieägarna? Eller kanske bonussystemet som ska tas ansvar för?
Vad jag har kunnat se är det inte skogen man tar någon form av ansvar för!
Om man vill visa sitt ansvar måste man bl a inse att uttaget av råvara eller skog inte kan vara större än tillväxten.
Hur är då tillväxten i Norra Jämtland?
Med en omloppstid på ca 100 år ger den enkla matematiken att det blir 1% om året som kan avverkas om man eftersträvar kontinuitet i verksamheten.
Den logiken tillämpas inte av SCA!
Dom senaste 10 år har man rovhugget en landsända med konsekvent uttag på ca 5% årligen. Och resultaten syns klart och tydligt.
Det syns numera att privatskogarna skötts betydligt bättre än bolagsskogarna och som lök på laxen är SCA på god väg att få staten att gå in och påverka privatskogarna så att uttagen från privatskogarna ökas.
Bl a önskas omloppstiden i skogsbruket sänkt till 60 år.
Det skulle jo vara för jävligt att SCA "skogen" skulle framstå som något sämre hanterat än privatskogarna.
Vad man yttermera lyckas lura i folk och fä är att trädslag från andra länder kan rädda tillväxten i skogen. Att importen av främmande trädtyper även ger en import av främmande skadeinsekter och svampar blunder man för.
Skogsbolagen räknar kallt med att sådant kan åtgärdas med kemiska medel!
Tiden med Hormoslyr och liknande ses som varande en problematik som lätt kan sopas under mattan eller ignoreras. Det var jo inte heller kontorsnisserna som drabbades av cancer och inte heller i framtiden kommer att drabbas!

Man kan ju undra om ansvaret även sträcker sig till dom som jobbar inom skogsnäringen? Redan i dag har man visat ett ansvar som bör betraktas som ett hån. Det finns knappt någon anställda i skogsbruket.
Alla är entreprenörer och jobbar under slavliknande förhållande med konkursen hängande bak på bilen.

Hur tänker företagen att hålla sågar och pappersbruk i gång utan virke?
Och hur blir det med den av alla så högt estimerade exporten?

Ska detta föreställa en framtidsnäring?

fredag 26 september 2014


Vissa fattar inte ett dyfft! (läs politiker)

Nu är så Socialdemokraterna på väga att bilda regering efter 8 år på åskådarläktaren i riksdagen.
Frågan för mig är - Har dom lärt sig något under tiden?
Det ser inte så ut!
Jag har länge haft den uppfattning att en regering ska ta hänsyn till helheten i ett land och inte enbart koncentrere sig på särintressen - vilket vi har sett rikligt av sedan 2006.

Det spännande är att under åren 1939 - 1945 gick det bra att samla krafterna - då var det kris sa man. Och nog var det så.
I dagsläget med energiproblem, terroristproblem och fan vet inte vad - ja då är det inget att ta hänsyn till annat än det egna.

Som vanligt står förtroende för politikerna långt under nulpunkten i min värld. Incl SD.


lördag 20 september 2014


Får man lov atta vara lite besviken?

Jag fick min test film i retur i veckan! SUCK!
Motiven var väl OK (jag valde dom själva) men resultatet var inte bra.
Det var till 95% oskärpa. Nå på sätt och vis får man vara beredd på bakslag när man köper begangnade grejor och i det sammanhang fick JUPITER 8 full pott. Vad göra? En stunds eftertanke är inte fel så gårdagen gick åt med det. resultatet blev att det finns två väger att gå!
1: Man kan låta svartepetter gå vidare till nästa - eller
2: Man kan försöka rätta till felet själva.
Alternativ 1 är det enklaste men det är också den minsta utmaning alltså blev det alt 2 som segrade!
Anledningen är att jag tittade närmare eller rättare ganska noga på aluminiumsbiten och konstaterade att "någon" hade skruvat på diverse skruvar och det utmanar i alla fall mig att försöka utreda närmare.

Alltså fram med hammer och yxa!
Det konstaterades ganska snart att den senaste reperatör hade lagt för lite tid på att spänna diverse skruver efter sig när han satte i hopp efter sitt mislyckande.
Konstateras kunde det också att smörjan i spiralgången som ändra fokus var av nyare datum. Av detta drogs slutsatsen att objektivet kan var satt fel i hopp och smörjmedlet är bytt troligen därför det endast gick att ändra fokus med en rörtång.
Resultatet blev oskärpa och med stor sannolikhet har personen i fråga inte vetat hur man kan ändra ett sådant fel och för att slippa alla bekymmer har man då såld objektivet.
Nå nu är det så enkelt att jag för ett par år sedan gjorde samma tappa och av ren oförfalskat envishet beslutade att det ska ta mig fan gå att få ordning på. Ok det tärde på beslutsamheten men det gick.
Så nu är det dags att göra om vad jag lärde den gång.

Men jag må erkänna att det kan bli lite segt - jag valde en inställning som är logisk här och nu - sedan är det bara att fotta och ändra hack för hack tills jag är nöjd.
Vi får väl se hur det går med tålamodet!!!!


måndag 15 september 2014

I väntans tid!


Som vanligt går det sällan helt som man hade tänkt!

För ett tag sedan köpte jag den obligatoriska Leica kopian från Zorki för en hyfsat päng! Men slutaren gav randiga negativar. Vad gör man då? Jo man skickat kameran till Ryssland och Oleg och för 25 dollar får man en fungerande kamera i retur! Fan tro det men provas ska det.
Efter lång tids väntan kom kameran åter och skulle helt logiks testas. Jag letade fram en ADOX från frysen och lyckades pyssla in den i kameran. Jag har senare blevet belärt hur man ska göra det enkelt och lätt för sig.

Nå testen gick i gång med dunder och brak. Slutaren ingav en ganska annan känsla. På ett tidspunkt började jag att undra hur låååång en ADOX film är. Och - NEJ - den var inte längre än alla dom andra!
Det var att konstatera att filmen hade lämnat sitt läge och var aldrig framdragen så nul negativer blev det av den testen. Men jag kom underfund med att objektivet (Industar 22) och jag inte blev helt överens. Hur gör man då?

Tja - eftersom att jag inte vill sälja kameran och den på något sätt manade på mig så blev det till att leta fram ett annat objektiv. Jag läste en del om sådana till m39 och tyckte att en JUPITER 3 skulle vara mumma. Priset är dock inget för en pensionärsbörs. JUPITER 8 är ingen JUPITER 3 men skulle kunde vara ett alternativ och lösa problemet!
Så för ett par veckor sedan landade ett sådant i postlådan och självklart skulle det provas.
En FUJI 200 och kameran fick hänga med till Jämtland och filmen är nu på väg till framkallning.
Så om en vecka kommer sanningens time!
Blev det som förväntat? En fortsättning kommer skulle jag tro.